När C skulle laga middag så dukade jag fram lite tuschpennor och papper. Vincent och Vendela målade, Celine åt upp sin penna och målade inte ett sträck på papperet. Sen spårade det ur totalt... Alla skrek, grät och slet sitt hår... Även mamman och pappan... Nästan i alla fall. Middagen med kött och potatis hamnade i skymundan och snabbt serverades korv med bröd. Hjälp! Det är som att åka en hiss för snabbt nedåt, det går liksom inte att hålla i sig och det svischar om öronen... När det brakar loss alltså... Och inget kan stoppa dem. Ge mig tillbaka de söta små bebisarna som satt i sina babysitters och inte visste att det existerade två konkurrerande syskon. Och ta tillbaka dessa tre monster som du placerat i mitt tidigare relativt lugna hem! Den ena svär dessutom Jäbla ibioter om och om igen... Kul.
Oj det var en lång harang ur dagens osorterade tankar. Hivar även med en bild på en Kraschad Foffo (Celine)... Den av de två som har lite koppor... Hon tog en selfie i morse, ser ju verkligen välvårdad ut jäntongen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en kommentar!