På restaurang med tussarna

I går (söndag) drog vi i väg på rang, jepp, jag, C, tussar, Moti och Farmor. Försenade, såklart... Rullade vi in på Ponts parkering och jag börja gå igenom vad som ska göras, i huvudet, för att alla ska komma in på restaurangen. Ehh... Skötväskan, vart ställde jag den... Med tussarnas preppade mat, ombyte och blöjor?? Hemma... Hmm 20 minuter hem och 20 minuter tillbaka? Nä tack, jag chansar! Vi hinner bara sätta oss till bords, så är Celine hungrig. Tur att hon inte kan gråta-skrika som en bebis gör. Det är bara nåt tyst väsande som kommer ur henne. Men eftersom vi knappast är osynliga på restaurangen med tvillingvagnen och Vincent... Så tar jag upp henne rätt snabbt och hon får sitta i mitt knä. Det löste sig... Tre rätter, tysta fina bebisar, en (snart) 3 åring som satt som ett ljus, beställde själv (han minns vad han åt i maj när vi var där...) och sa "tack å mycke" och fantastisk mat! :D

Jag har helt glömt hur det var att få första barnet... De som satt vid bordet bredvid hade en lika gammal bebis som vi. De åt i omgångar, den andra stog och liksom småhoppade med bebisen i famnen, de matade varandra eftersom båda armarna var upptagen med bebis. De hade med sig massa leksaker som de pep och viftade med.... Haha, inte som jag då, med tvillingar... Inte ens ytterkläder med (förutom mössa och filt) ingen väska, ingen mat... Bara jag själv liksom. Som skrivet jag har helt glömt hur det var!!

Hur slutade det? Jo på väg hem så hes-väs-grät Celine hela vägen och Vendela hade klämt fram en rygg-poop... Du vet en sån smetig en som tryckts upp ur blöjan. Vad jag hade gjort om det hänt på restaurangen? Ja... Min plan B var tjejen med bebisen, betalat henne dyrt för en blöja!!! ;)