Stolt och rasande!

Ibland blir jag förvånad, när jag tror att "Nä nu orkar jag inte en sekund till!!" så flyter nästa dag på som om jag vore en liten nätt älva. :) I går var jag stolt över mig själv, visste att dagen skulle bli tuff! C fyllde år och han har sina önskemål (krav) och de SKA ske just på hans födelsedag, ett år blev det inte så och då slutade det i en familjekris som fortfarande är gällande... det var nu 4 år sedan. Hur som helst, det ska besökas en restaurang... oavsett status på barn eller sambo.

I går hade dagiset fixat en vårfest, mellan 15-17 och barnen hade tränat in en massa sånger. De var såååååå duktiga! :) De satt stilla och sjöng och de gjorde sina rörelser. Vincent satt som ett ljus och det bästa tror jag var när alla applåderade, så även han. :) Vi har tränat på sångerna hemma och det märktes att han kunde hänga med i flera. Sen var det dags för fika, jag hade lämnat vårt fika i bilen... ehh jaha? Så vi snyltade oss igenom fikastunden. Vi satt med en familj som hade en nykomling med sig, såååå mysigt när de är små och bara sover och sover. Det hade tagit 48 minuter från att de skrev in sig på sjukhuset tills han var ute. Hjälp! Min skräck är såklart att twinsen får för sig att komma tidigare, då kommer det gå snabbt. Hmm jaja, vi får väl se vad framtiden har att ge.

Sen vidare hem och Vincent ville sussa sängen... nänä lille pojk, här ska vi gå på Rangen förstår du. Så vi fixade oss och drog i väg, vi hann även sjunga för C. I sängen såklart! Haha, det är där vi lever vårt liv. :) Han fick en bok "Rikaste mannen i Babylon" och ett kort, med den hemliga presenten som jag ännu väntar på, hihi. Vår mäklare hade erbjudit de som budat att fundera på att vi ska byta våra hus.... smart tyckte han... dåligt tyckte jag eftersom jag inte ens fått chans att säga nåt innan. Pust! Vi fick i alla fall adressen och åkte från våra fina, lite lätt lyxiga delar av vår kommun och vidare mot ett liknande ghetto-område... våran framtida granne stog på sin trapp och glodde, ordentligt sönderrökt och såklart med en cigg i mungipan. Va fan?? Ska mina barn växa upp här?? För att inte tala om huset som typ tejpats i hop för att det är så fallfärdigt. Nä du, nu har han retat mig nog denna stekar-mäklare... VAD TROR HAN??

Ja, jag är gravid och kanske lite labil... hahaha.

Vi åkte till restaurangen och jag överlevde, ryggen värkte som om jag var 95 åringen igen. Men annars gick allt mycket bra och Vincent skötte sig finfint!! Lite tack vare min iPhone kan jag väl erkänna... hihi. Det var en trevlig och härlig dag och jag mådde faktiskt bra måste jag säga... Vi fick en enorm kasse med barnkläder av Cs syster som jag måste kika igenom, den såg helt klart rosa ut. :)

Idag har twinsen tagit det ganska lugnt, de rör sig, men inte lika hysteriskt som tidigare. Vincent var astrött i morse och jag klädde honom i sömnen. Han var inte i form när jag lämnade honom heller... men de har i alla fall inte ringt, så han kanske har repat sig? Nu är det dags för vilan på dagis, så har han klarat sig så här långt så ska det nog ordna sig!

Jag har virkat en mormorsruta, det tar mig ca 1 timme att göra varje ruta... jag har räknat att det krävs 47 rutor för EN filt... så det är liksom bara att jobba på om jag ska få några filtar klara till nedsläpp. Medan jag virkar så lyssnar jag på Mari Ljungstedts bok... jag anar mördaren, så här 1.30 in i boken... men vi får väl se, jag kan ha fel!!

Det som är lite dumt med virkningen är att jag får så ont i ögonen... de blir liksom supertrötta... jag var domnad i fingrarna tidigare, men nu är det ögonen som domnar. Aj! Nu ska jag vila... äta lite tårta sen i går?? och sen ge mig på en till ruta innan Vincent ska hämtas.